Reverend Bizarre – Chrush the Insects 2005

Jag kör på jättekorset då!
Spikefarm, 2005
Reverend Bizarre: Sir Albert Witchfinder: Bas, Sång / Father Peter Vicar: Gitarr / Monsieur Earl of Void: Trummor/gitarr.
Låtlista: Doom Over the World, The Devil Rides Out, Cromwell, Slave of Satan, Council of Ten, By this Axe I Rule, Eternal Forest, Fucking Wizard

Riktigt ful är den, Reverend Bizarres andra fullängdare ”Crush the Insects”. Skall man vara fördomsfull, och det skall man ju, så känns den passande nog, rätt rejält finsk. Deprimerande trist m.a.o. Till dess fördel får man dock medge att det är en rätt dommedagsstinkande målning som pryder omslaget.

Om vi går över till det musikaliska har jag länge sett detta som Reverend Bizarres ”sämsta” platta och det kanske den är, men inte av den enkla anledningen jag gått och trott i alla fall. Jag har nämligen intalat/inbillat mig att detta rör sig om en upptempoplatta, vilket kan kännas lite underligt efterssom det inte ligger speciellt mycket sanning i det…

Hela ”upptempogrejen” får jag väl skylla på de tre första spåren, vilka alla svänger rätt rejält, med Reverend Bizarre-mått räknat. Inlednings-, tillika titelspåret är charmant fräckt med sin medryckande refräng och klanderfria riffande men andraspåret har jag aldrig gillat. I.a.f. inte tills jag häromdagen, i bilen på väg till jobbet, fattade att allt var en Pentagram-ripp off. Låten blev väl knappast skitbra för det, men rätt mycket roligare att lyssna på!

 Efterföljande midtempodänga ”Cromwell” är helt ok och sedan brakar helvetet lös på riktigt och den tidigare ljumma skymningen övergår i becksvart doomedagsnatt i ordets sanna mening. Ingen mer ”speed metal” med andra ord…

”Slave of Satan”, ”Councill of Ten” och ”By this Axe I Rule”, inleder, trotts tuffa namn och snigeltempo halvskakigt, men sedan levereras det i den helt underbart traditionella doomdängan ”Eternal Forest” och alla eventuella rister innan känns förlåtna! Avslutande ”Fucking Wizard”, gör sitt bästa för att parafrasera Black Sabbaht’s ”Black Sabbath” och är jävligt bäst på det!

I övrigt har jag lite svårt för Reverend Bizarres ljudbild och skulle gärna se den lite ruffigare, något jag tror skulle passa deras låtmaterial perfekt, men i vanlig ordning är detta, likt alla Reverend Bizzare släpp en höjdare! Kanske inte deras bästa, men ändå en skiva jag givit på tok för lite speltid. Äger man den inte skall man absolut springa och köpa, eller åtminstone snållyssna på den på Spotify, där den, än så länge, finns komplett.

Annonser
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: